tisdag 15 september 2015

Vallfärdens mål


Den här sluttningen ner mot Mosel är det egentliga målet för hela resan. Ett fantastiskt läge för vinodling.


Det var Piesporter Goldtröpfchens Riesling som fick mig att verkligen gilla tyska viner för många år sedan. Nu är jag här. 



Litet hus mitt bland gulddruvorna.


Vi hamnade ännu närmare Mosel än i Wintrich. Men ställplatsen här, som är så populär bland svenskar saknar toa, dusch och för tillfället wifi. Svanen återkommer snart.


Minheim sover på dagen. Säkert på natten också. Men många Weingut.


Nyckfullt väder hela dagen. Solsken och regn, ibland samtidigt. Men också åska och hällregn.


Åskregnet förde med sig massor av slam ut i floden. Svanen tycktes lätt irriterad. Det här sker fem meter från vår bil.


Benita var också lätt irriterad över att irrigationen gjorde det svårt att "gå i land".


Vi letade efter en krog i Minheim, hittade två. En turistisk och en familjär. Vi valde att äta och dricka hos Klara und Klaus. Varje gång någon beställde vin försvann Klaus på en cykel mot vinfälten och kom tillbaka med en flaska under armen. Kolla ljudanläggningen i bakgrunden! Klara skymtar i blått, Klaus är ute och cyklar.




 På dagarna kindergarten och på kvällarna krog? Oder was?


Dagens etapp var kort, ca fyra kilometer fågelvägen och sex på landsväg, från Wintrich till Minheim.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar